Bildstorleken (eller pixelmåtten) för en bild är ett mått på antalet pixlar längs bildens bredd och höjd. Digitalkameran kan till exempel ta en bild som är 1 500 pixlar bred och 1 000 pixlar hög. Dessa två måttenheter indikerar hur mycket bilddata ett foto innehåller, vilket avgör filstorleken.
Upplösning är mängden bilddata i ett givet område. Upplösningen mäts i pixlar per tum (ppi). Ju fler pixlar per tum, desto högre upplösning. Utskriftskvaliteten på den utskrivna bilden blir vanligtvis bättre ju högre upplösningen är. Upplösning avgör detaljskärpan i en bild.
Även om ett digitalt fotografi innehåller en viss mängd bilddata har det inte en förbestämd fysisk storlek eller upplösning. När du ändrar upplösningen för en bild ändras också filens fysiska mått, och när du ändrar bredden eller höjden på en bild ändras bildens upplösning.

Du kan granska relationen mellan bildstorlek och upplösning i dialogrutan Bildstorlek (välj Bild > Ändra storlek > Bildstorlek). Observera att när du ändrar ett värde, ändras de andra värdena automatiskt.

Alternativet Bevara proportioner låter dig bibehålla proportionerna (förhållandet mellan bredd och höjd). Om du markerar det här alternativet och ändrar bildstorleken och upplösningen så kommer bilden inte sträckas ut eller krympas.
Alternativet Sampla om bild låter dig ändra bildstorleken utan att ändra upplösning. Om du måste skriva ut med en viss upplösning, eller med en lägre eller högre upplösning än vad aktuell bild tillåter, samplar du om bilden. Omsampling kan dock försämra bildkvaliteten.
Skärmupplösningen anges i pixeldimensioner. Om skärmupplösningen exempelvis är inställd på 1 600 × 1 200 och fotografiets pixeldimensioner är samma upptar fotografiet hela skärmen vid 100 %. Bildens visningsstorlek beror på en kombination av faktorer: bildens pixeldimensioner, bildskärmens storlek och bildskärmens upplösning. I Photoshop Elements kan du ändra bildernas visningsstorlek på skärmen och enkelt arbeta med bilder oberoende av deras pixeldimensioner.

Du bör använda den lägsta skärmupplösningen som fotografiet kommer att visas med när du förbereder bilden för visning på skärmen.
Du kanske behöver ändra utskriftsdimensionerna och upplösningen om du skickar bilden för utskrift till ett företag som kräver att alla filer har en viss upplösning.
Om du skriver ut direkt från Photoshop Elements behöver du inte utföra proceduren. I stället kan du välja en storlek i dialogrutan Skriv ut så använder Photoshop Elements en lämplig bildupplösning.
Obs!
Om du endast vill ändra utskriftens mått eller upplösningen och justera det totala antalet pixlar i bilden proportionellt, måste du sampla om bilden.
-
Kontrollera att Ändra bildupplösning är avmarkerat. Om det är avmarkerat kan du ändra bildens mått och upplösning utan att ändra det totala antalet pixlar i bilden, men bildens aktuella proportioner kanske inte behålls.
Obs!
Ändra bildupplösning måste vara markerat om du vill kunna använda funktionerna Bibehåll proportioner och Skala stil.
Att ändra pixelmåtten på en bild kallas omsampling. Omsampling påverkar inte bara bildens storlek på skärmen utan även bildkvaliteten och utskriftskvaliteten, d.v.s. utskriftsmåtten eller bildupplösningen. Omsampling kan försämra bildkvaliteten. När du samplar ned, eller minskar antalet pixlar i bilden, tas information bort från bilden. När du samplar upp, eller ökar antalet pixlar i bilden, läggs nya pixlar till på grundval av de befintliga pixlarnas färgvärden, vilket gör att detaljerna och skärpan i bilden försämras.
För att undvika att behöva sampla upp ska du skanna eller skapa bilden med den upplösning som krävs för skrivaren eller utdataenheten. Om du vill förhandsvisa effekterna av en ändring av pixelmåtten på skärmen eller skriva ut korrektur i olika upplösningar samplar du om en kopia av filen.

A. Nedsamplad bild B. Originalbild C. Uppsamplad bild
Obs!
När du förbereder bilder för webben är det praktiskt att ange bildstorleken som ett pixelmått.
-
Närmaste granne
En snabb men mindre exakt metod. Den här metoden bevarar skarpa kantlinjer och ger en mindre fil. Metoden rekommenderas främst för illustrationer som innehåller kantlinjer som inte är kantutjämnade. Den här metoden kan emellertid ge upphov till taggiga kanter, vilket blir extra tydligt om du förvränger eller skalar en bild eller om du gör flera ändringar i en markering.