Förbättra färgutskrifter från Photoshop

I detta dokument finns grundläggande information för de som:

• Kompatibel med RGB-bilder, vare sig de skapats i Photoshop eller tagits med en digitalkamera eller skanner,
• Vill skriva ut foton på en bläckstråleskrivare.

Detta dokument vänder sig inte till de som:

• Behöver en mätbar färgåtergivning,
• Enbart vill lägga upp sina bilder på internet, 
• Skriver ut bilder genom att skicka dem till en onlinetjänst, 
• Förbereder bilder för en tryckpress,
• Arbetar med bilder i CMYK-färgläge.

Vad är färghantering?

Färghantering innebär den teknik och de processer som används för att garantera att färger så precist som möjligt visas så som de är avsedda att visas på olika enheter. Ingen displayenhet eller skrivare kan visa samma omfång av ljusstyrka och färgspektrum som det mänskliga ögat kan uppfatta. Två olika enheter (inklusive olika sorters papper) kan inte heller visa samma omfång av ljusstyrka eller färgspektrum.

Två enheter av samma slag reagerar dessutom annorlunda. Om du kopplar ur en typ av skärm och kopplar in en annan utan att ändra mjukvaruinställningarna kommer bilderna att se annorlunda ut på den nya skärmen. Om du ändrar pappret i din skrivare utan att ändra mjukvaruinställningarna kommer bilderna att se annorlunda ut på det nya pappret.

Färghantering används mot dessa problem. Du kan få rätt bra resultat med minimal utrustning och liten tidsinvestering genom några enkla procedurer. Ifall du är i behov av exceptionell och mätbar återgivning krävs mer komplexa procedurer och mer avancerad utrustning. Informationen i detta dokument fokuserar på de enklare procedurerna. Genom färghantering uppnås resultat i den utsträckning tekniken tillåter, men det kommer alltid att förekomma en skillnad mellan skärmen och utskriften (se nedan). Det viktiga är dock att skillnaden genom färghanteringen blir konsekvent och förutsägbar. Dina utskrifter kommer inte att ibland vara gröna och ibland rosa eller överraskande mörka eller ljusa.

Vad är färgprofiler?

Färghantering baseras på färgprofiler. För vårt ändamål finns två olika färgprofiler:

ProPhotoRGB-färgrymden används av de som vill försäkra sig om att all möjlig färginformation i de hämtade bilderna bibehålls. Det är en funktion som man förmodligen bara vill använda ifall man redan vet varför man vill använda den och lämpar sig bäst för de mest avancerade skrivarna. Om man använder ProPhotoRGB som arbetsfärgrymd och vill undvika att de extra färgerna leder till en ökad risk för ränder (synliga mellanrum mellan färger) i bilderna är det viktigt att man jobbar i 16-bitarsläge. ProPhotoRGB kan återge många fler färger än AdobeRGB, inklusive ett rätt litet färgspektrum som avancerade bläckstråleskrivare inte kan återge i AdobeRGB. Det inkluderar även ett stort antal färger som bilder tagna av digitalkameror kan bestå av men som inte går att visa på en displayenhet eller en utskrift, och desto fler färger som det mänskliga ögat kan uppfatta men som inte går att registrera av någon kameraenhet eller visas på någon displayenhet. Vad är poängen med alla dessa färger ifall det varken går att visa eller skriva ut dem? För det första kan du vara säker på att du inte kastar någon information som din kamera har registrerat förrän du absolut måste (när du exporterar filen). Exempelvis kan du ändra nyans/mättnad som gör att lilaaktiga toner som tidigare inte har gått att visa eller skriva ut nu istället visas som utskriftsbara blåa färger. Du kan även redigera bilderna för att tillfälligt skapa extrema färger som inte går att skriva ut för att sedan återställa dem för att möjliggöra utskrift (t.ex. genom att öka färgmättnaden på hela bilden för att sedan återställa den på vissa delar av bilden). Alla de extra färgerna låter dig göra det utan att färgskillnaden i bilden förstörs. ProPhotoRGB har dock en nackdel: För att undvika ränder måste du arbeta i 16-bitarsläge, vilket fördubblar filstorleken, minneskravet och processtiden. De flesta Photoshop-funktioner är tillgängliga i 16-bitarsläge, men många kreativa filterfunktioner är det inte.

AdobeRGB kan återge fler färger än sRGB, framförallt fler mättade färger än vad som kan skrivas ut på en bläckstråleskrivare. Denna profil lämpar sig bäst för skrivare med mellanregister. Om du därför vill skriva ut bilder på en bläckstråleskrivare kan du överväga att använda AdobeRGB som arbetsfärgrymd. Du gör detta genom att ställa in programvaran för digitalkameran eller skannern till att mata ut AdobeRGB-filer, ställa in utmatning i Adobe Camera Raw till att mata ut AdobeRGB-filer eller om du skapar dokument från grunden i Photoshop genom att välja AdobeRGB från popup-fönstret Färgprofil i det avancerade avsnittet i dialogrutan Nya dokument.

sRGB kan återge färre färger än AdobeRGB, varav många bläckstråleskrivare kan skriva ut. Den här profilen lämpar sig bäst för flerfunktionsskrivare (som inkluderar en skanner och/eller fax). Om du använder sRGB kommer du inte att kunna se mer mättade färger som din digitalkamera eller skanner kan hämta, eller som din skrivare kan skriva ut. sRGB inkluderar dock de flesta färger som de flesta bilder består av. På de flesta skärmar som är anslutna till internet sker ingen färghantering alls, men de inkluderar enhetsprofiler som liknar sRGB. Många utskriftstjänster på internet kräver att de filer som skrivs ut inkluderar en sRGB-arbetsprofil. För filer som läggs upp på internet eller som skickas till en sådan onlinetjänst måste du alltså använda en sRGB-arbetsfärgrymd eller konvertera filen till sRGB innan du lägger upp eller skickar den. Du kan konvertera ett dokument till sRGB genom att antingen välja Redigera > Konvertera till profil och välja sRGB som Målfärgrymd (lämna övriga inställningar som de är) eller genom att markera kryssrutan Konvertera till sRGB i dialogrutan Spara för webben då en JPEG-fil sparas för webben.

Tips för bättre färgutskrifter:

Följande är några grundläggande tips för färghantering (varav de första två är de viktigaste):

Installera en lämplig och konsekvent belysningsmiljö för den skärm som du använder för redigering.

• Svag belysning som inte varierar under dagen och ingen ljuskälla som träffar skärmen direkt är idealt (skärmen bör inte reflektera något ljus när den är avstängd). Värsta tänkbara situation vore ifall solen lös direkt på skärmen på morgonen och att du sedan har solen i ansiktet under eftermiddagen.

Profilera och kalibrera skärmen ungefär var 6:e månad.

• Även billigaste moderna skärmkalibrering (under 150 USD) ger ett mer precist och konsekvent resultat än den programvarukalibrering som är inbyggd i operativsystemet för macOS och Windows. Å andra sidan ger de ett bättre resultat än att inte kalibrera skärmen alls.

Genom vilken metod du än använder kommer resultatet att bli en profil för din skärm med de inställningarna. Nästa gång du öppnar Photoshop kommer den nyligen skapade profilen att användas. Ändra inte skärmens inställningar efter att du har profilerat den. Ändra framförallt inte inställningar för ljusstyrka, kontrast eller färg. Gör om profileringen ifall du ändrar inställningarna eller förändrar den omgivande belysningen avsevärt.

Inbyggda skärmar till bärbara datorer är inte ideala för att matcha färger med utskrifter.

• Bra färghantering kräver en skärm som har profilerats. Inställningarna måste vara samma som då profilen skapades. Laptopskärmar kan vara mer ojämna (med olika färg och ljusstyrka på olika delar av skärmen) än högkvalitativa datorskärmar. Ljusstyrkan ställs även in på mycket hög och/eller med en ljusstyrka som varierar beroende på den omgivande belysningen. Det lämpar sig bra för att surfa i ljusa miljöer och på kaféer, men dina utskrifter skulle på detta vis jämt bli mörka eller än värre — ibland med godkänt resultat, ibland något för mörka och ibland väldigt mörka
• Laptop-skärmar har å andra sidan förbättrats rejält de senaste åren. Ifall du tänker använda en bärbar dator för att redigera bilder som ska skrivas ut, och om kalibreringsenheten eller den inbyggda programvaran inte guidar dig fram till en speciell ljusstyrka, prova att sänka ljusstyrkan med en tredjedel till hälften av den högsta ljusstyrkan.Ställ in skärmen på en lägre ljusstyrka varje gång du ska redigera bilder. Annars finns det en risk att du blir frustrerad över dåliga eller oförutsägbara resultat.
  

Använd inte billigt papper i bläckstråleskrivaren

• Det papper du väljer kommer att göra en stor skillnad. Bläckstråleskrivare ger alla mycket dåliga resultat på ”vanligt” eller generiskt ”bläckstrålefoto”-papper. Du bör använda papper som är specifikt tillverkade för fotografiska utskrifter och konstutskrifter av skrivarens tillverkare eller en specialpapperstillverkare. Fotopapper och konstpapper finns med släta matta, strukturerade matta, halvglansiga, fullglansiga, glansiga, metalliska och andra ytor. Papper varierar i stor utsträckning när det gäller färgutbud och ljusstyrka som de kan representera och de olika yttyperna har en enorm inverkan på utskriftens kvalitet och utseende under olika visningsförhållanden. Det mest grundläggande valet är mellan glansig (glänsande) yta som de utskrifter du brukade få från ett 1-timmars laboratorium, eller matt (icke-glänsande), som de flesta av de tryck som du ser på museets väggar. För små (4 x 6) utskrifter att dela är ett ”högklassigt” glansigt papper från skrivarens tillverkare ett rimligt standardval. För större utskrifter, särskilt sådana som är avsedda för visning, är det värt att prova olika papperstyper för att se vad du gillar. Efter att ha experimenterat väljer de flesta ett litet antal papper (1–3) som de använder för större delen av sitt arbete.

Se till att du har profiler för de kombinationer av skrivare och papper du ska använda
(gör detta när du först ska använda en ny sorts skrivarpapper)

• De flesta bläckstråleskrivare idag, särskilt de som är avsedda för bildutskrifter snarare än för affärsbruk, inkluderar relativt bra profiler för olika typer av papper som tillverkas av skrivarens tillverkare. De profilerna installeras med skrivarens programvara. Om du använder en ny typ av papper, eller ett papper som inte tillverkas av skrivarens tillverkare, måste du hämta en profil antingen från papprets tillverkare eller någon annanstans.

Använd inte billigt bläck i din bläckstråleskrivare

• Bläck för bläckstråleskrivare är dyra, men för högkvalitativa utskrifter i små upplagor finns det inget budgetalternativ till skrivartillverkarens bläck. Spara billigt bläck till dokument och kalkylark med diagram. För färgåtergivning och konsekvens, använd antingen skrivartillverkarens bläck eller bläck som är specialanpassat för bilder. Detta tillverkas exempelvis av Lyson. (Om specialanpassat bläck används krävs även anpassade profiler — en skrivarprofil är specifik för kombinationen av skrivare, bläck och papper). Billigt bläck från mindre kända märken medföljer en hög risk för ett dåligt och varierat färgresultat. Utskriftens livslängd minskar även avsevärt.

Förbered en belysningsmiljö i närheten av skärmen för att granska utskrifter
(gör detta när du ställer i ordning din arbetsyta).

• Du behöver en plats nära din skärm med ljus som lämpar sig för att granska utskriften — helst en miljö med belysning som liknar den miljö där utskriften senare ska visas och helst i närheten av skärmen så att du kan jämföra bilderna. I allmänhet innebär det att undvika direkt solljus (vilket även gör det svårt att se skärmen). Mörker ska även undvikas (vilket kan verka frestande för att kunna se skärmen bättre, men då kan du inte granska utskrifterna). Det är oftast bäst att inte hålla upp utskriften direkt bredvid skärmen. Ifall ljuset där lämpar sig för att granska utskriften är det antagligen ljus som reflekteras från skärmen och det bör undvikas. På skrivbordets ena sida är idealiskt.

Hur man än gör kommer utskrifterna aldrig att överensstämma med skärmen helt och hållet.

• eftersom skärmen avger ljus medan utskriften reflekterar ljus.
• Utskriften kommer att se annorlunda ut beroende på i vilket ljus den beskådas. Den ser annorlunda ut i miljöer med glödlampor, indirekt ljus och lysrör.
• Skärmen och utskriften kan inte återgå exakt samma färger eller samma omfång av ljusstyrka från ljust till mörkt. Bildskärmen kan till exempel troligtvis producera djupt blå och rödlila färger som skrivaren inte kan skriva ut. Skärmen kan visa större skillnad i ljusstyrka från svart till vitt än vad skrivaren kan. Skrivaren kan antagligen skriva ut mellantoner och blågröna och gröna färger som inte kan visas på skärmen. Färghanteringsprogrammet justerar många av färgerna i dokumentet för att ge bästa totala resultat på varje enhet. Programmet tar inte bara en färg som är för mättad för att återges på en specifik enhet och ersätter den med närmaste färg som går att visa. Det skulle utesluta alla färgdetaljer som ligger nära enhetens maxkapacitet. Istället förändras flertalet färger litegrann för att bibehålla det övergripande resultatet.

Använd skärmkorrektur för att bättre förstå hur utskriften kommer att se ut (gör detta så ofta som önskas eller före varje utskrift)

• Om du har kalibrerat din skärm visar Photoshop dig den bästa möjliga återgivningen av ditt dokument på skärmen. Om du sedan skriver ut det dokumentet med en lämplig profil kommer skrivaren att skriva ut den bästa möjliga återgivningen av dokumentet som skrivaren klarar av. På grund av de faktorer som angetts ovan kommer resultatet antagligen bli rätt annorlunda.
• Istället för att Photoshop visar den bästa möjliga återgivningen av dokumentet på skärmen kan programmet visa den bästa möjliga återgivningen av hur utskriften kommer att se ut genom att ta hänsyn till de färger som inte går att skriva ut med skrivaren och det lägre omfånget av mörka till ljusa toner som skrivaren kan framställa. På grund av dessa skillnader kommer alltid en skärmkorrektur (förhandsgranskning av färger) att se blekare ut än originalbilden. Du kan använda denna information för att öka kontrasten eller mättnaden i vissa områden av din bild som kompensation. Om färgen inte har inkluderats eftersom den inte går att skriva ut på skrivaren finns det inget du kan göra med filen för att kunna skriva ut den färgen. Denna förhandsgranskning är fortfarande begränsad av det omgivande ljuset och det faktum att det finns färger som går att skriva ut på skrivaren men inte att visa på skärmen. Du får dock en bättre uppfattning av hur utskriften kommer att se ut vid normal visning (”bästa möjliga återgivning av dokumentet”).

För att se en korrektur av ditt dokument, gå till Visa > Korrekturinställningar > Anpassa och markera följande alternativ i dialogrutan:

• Enhet för simulering: Välj profil för den kombination av skrivare och papper som du vill korrigera.
• Bevara RGB-nummer: Avmarkerad
• Återgivning: Perceptuell eller Relativt färgvärde (vanligtvis märker du ingen skillnad mellan dessa, men den du väljer ska överensstämma med den du väljer i dialogrutan för utskrift när du skriver ut dokumentet)
• Svartpunktskompensation: Markerad
• Simulera pappersfärg: Markerad
• Simulera svart tryckfärg: Markerad

Sedan klickar du på OK.

Detta förbereder inställningarna för denna specifika kombination av papper och skrivare och aktiverar skärmkorrektur. För att slå av/på skärmkorrektur för inställningen väljer du Visa > Korrekturfärger. Du kan redigera dokumentet medan skärmkorrekturen är aktiverad.