Obs! (Endast Animate CC) Text Layout Framework är föråldrat och funktionen är inte tillgänglig i Animate CC. Om en FLA-fil med TLF-text, som tidigare har sparats med en äldre version av Animate, öppnas med Animate CC konverteras TLF-texten till klassisk text. 

Från och med Flash Professional CS5 kan du lägga till text i en FLA-fil med en ny textmotor som kallas TLF (Text Layout Framework). TLF har stöd för fler avancerade textlayoutfunktioner och bättre kontroll över textattribut. Med TLF får du bättre kontroll över text än med den tidigare textmotorn, som nu kallas klassisk text.

TLF har följande fördelar jämfört med klassisk text:

  • Typografisk tryckkvalitet.

  • Fler teckenformat, bland annat radavstånd, ligaturer, markeringsfärg, understrykning, genomstrykning, skiftläge och skiftläge för siffror.

  • Fler styckeformat, bland annat stöd för flera kolumner med kolumnmarginalbredd, alternativ för justering av sista raden, marginaler, indrag, styckeavstånd och utfyllnadsvärden för behållare.

  • Kontroll över fler asiatiska textattribut, bland annat Tate Chu Yoko, Mojikumi, Kinsoku Shori-text och radavståndsmodell.

  • Du kan använda attribut som 3D-rotation, färgeffekter och blandningslägen på TLF-text utan att placera den i en filmklippssymbol.

  • Texten kan flöda över flera textbehållare. De här behållarna kallas kopplade eller länkade textbehållare.

  • Möjlighet att skapa text som läses från höger till vänster för arabiska och hebreiska skriftspråk.

  • Stöd för dubbelriktad text (bi-di), där text som läses från höger till vänster kan innehålla element med text som löper från vänster till höger. Detta är till exempel viktigt om du vill bädda in engelska ord eller arabiska siffror i en arabisk eller hebreisk text.

Adobe rekommenderar...

Adobe rekommenderar...
Todd Perkins

Om TLF-text

Innan du börjar

När du arbetar med att skapa text är det viktigt att förstå följande viktiga aspekter av att arbeta med text i Animate:

  • Det finns två typer av TLF-textbehållare, punkttext och figurtext. Storleken på en behållare för punkttext avgörs helt av den text behållaren innehåller. Storleken på en behållare för figurtext påverkas inte av mängden text den innehåller. Punkttext är standard. Om du vill ändra en behållare för punkttext till figurtext ändrar du storlek på den med markeringsverktyget eller dubbelklickar på den lilla cirkeln i det nedre högra hörnet av behållarens begränsningsram.

  • För TLF-text krävs att ActionScript 3.0 och Flash Player 10 eller senare har angivits i publiceringsinställningarna i FLA-filen. Mer information finns i Publiceringsinställningar.

  • När du använder TLF-text finns det tre visningslägen i egenskapsinspektören beroende på den aktuella textmarkeringstypen:

    • Textverktygsläget; när textverktyget har valts på verktygspanelen och ingen text har markerats i Animate-dokumentet.

    • Textobjektsläget; när ett helt textblock är markerat på scenen.

    • Textredigeringsläget; när ett textblock redigeras.

  • Du kan skapa tre typer av textblock med TLF-text beroende på hur du vill att texten ska visas under körningen:

    • Skrivskyddat: Vid publicering som SWF-fil kan texten varken markeras eller redigeras.

    • Markeringsbar: Vid publicering som SWF-fil kan texten markeras och kopieras till Urklipp, men den kan inte redigeras. Detta är standardinställningen för TLF-text.

    • Redigerbar: Vid publicering som SWF-fil är texten markeringsbar och kan redigeras.

  • Till skillnad från klassisk text saknar TLF-text stöd för PostScript Type 1-teckensnitt. I TLF finns endast stöd för OpenType- och TrueType-teckensnitt. När du arbetar med TLF-text är PostScript-teckensnitt inte tillgängliga via menyn Text > Teckensnitt. Om du använder ett PostScript Type 1-teckensnitt på ett TLF-textobjekt med någon av de andra teckensnittsmenyerna ersätts det med enhetsteckensnittet _sans. När du arbetar med klassisk text är alla installerade PostScript-teckensnitt tillgängliga på teckensnittsmenyerna.

  • TLF-text kräver att ett visst ActionScript-bibliotek är tillgängligt för Flash Player vid körning. Om det här biblioteket inte redan finns på uppspelningsdatorn hämtas det automatiskt av Flash Player. Mer information om biblioteket finns i Publicera SWF-filer med TLF-text.

  • TLF-text kan inte användas som en lagermask under utvecklingen. Om du vill skapa en mask med text skapar du masken med ActionScript 3.0 eller använder klassisk text för masken. Se Maskera visningsobjekt i Utvecklarhandbok för ActionScript 3.0.

  • Kantutjämningsinställningar för TLF-text återspeglas inte på scenen förrän Animate-filen exporteras som en SWF-fil. Om du vill se effekten av kantutjämningsinställningarna använder du kommandot Kontroll > Testa eller kommandot Arkiv > Publicera.

  • Om du vill använda CSS (Cascading Style Sheets) använder du ActionScript för att tillämpa en formatmall. Mer information finns i Använda CSS (Cascading Style Sheets) i Utvecklarhandbok för ActionScript 3.0.

  • I TLF finns omfattande ActionScript API:er för att skapa och underhålla textflöden under körning. Dessa API:er aktiverar fler funktioner som textdekoration, textbundna bilder, möjlighet att läsa HTML- och TLFMarkup-språk samt annat användbart för att skapa dynamiskt innehåll.

Konvertera mellan klassisk text och TLF-text

När du konverterar ett textobjekt från en textmotor till en annan bevaras merparten av formateringen i Animate. Men eftersom textmotorerna har olika funktioner kan en del formatering skilja sig åt, bl.a. teckenavstånd och radavstånd. Kontrollera texten noga och gör om de inställningar som eventuellt har ändrats eller försvunnit.

Försök att bara konvertera texten en gång, om du behöver konvertera text från klassisk till TLF, i stället för att konvertera fram och tillbaka flera gånger. Samma sak gäller om du konverterar TLF-text till klassisk text.

När du konverterar mellan TLF-text och klassisk text konverteras texten enligt följande i Animate:

  • Skrivskyddad TLF > Klassisk statisk

  • Markeringsbar TLF > Klassisk statisk

  • Redigerbar TLF > Klassisk inmatning

Publicera SWF-filer med TLF-text

Alla TLF-textobjekt är beroende av ett visst ActionScript-bibliotek för TLF för att fungera korrekt. Det här biblioteket kallas även RSL (Runtime Shared Library). Eftersom biblioteket är separerat från dina publicerade SWF-filer, är SWF-filstorleken minimerad. Under utvecklingsarbetet tillhandahåller Animate biblioteket. Under körning, sedan du skickat din publicerade SWF-fil till en webbserver, tillhandahålls biblioteket på följande sätt:

  1. Den lokala datorn. Flash Player söker efter en kopia av biblioteket på den lokala datorn där programmet används. Om SWF-filen inte är den första som använder TLF-text på den aktuella datorn finns det redan en lokal kopia av biblioteket i cacheminnet för Flash Player på den datorn. När TLF-texten använts några gånger på Internet kommer de flesta slutanvändardatorer att ha en lokal kopia av biblioteksfilen. Det är emellertid möjligt för Flash Player-slutanvändare att inaktivera den här funktionen på sina datorer.

  2. På Adobe.com. Om ingen lokal kopia finns tillgänglig kommer Flash Player att ställa en fråga till Adobes servrar om en kopia av biblioteket. Biblioteket behöver bara laddas ner en gång per dator. Därefter kommer alla efterföljande SWF-filer som spelas på samma dator att använda den tidigare nerladdade kopian av biblioteket.

  3. På din webbserver. Om Adobe-servrarna av någon anledning inte är tillgängliga söker Flash Player efter biblioteket i den webbserverkatalog där SWF-filen finns. Du måste själv överföra biblioteksfilen till webbservern tillsammans med SWF-filen för att få denna extra säkerhet. Du kan även ange en alternativ sökväg för biblioteket på servern för att tillåta att flera SWF-filer på olika plaster kan peka på en enskild instans av biblioteket. Mer information om resursfilen finns nedan.

När du publicerar en SWF-fil som använder TLF-text skapas en extrafil i Animate med namnet textLayout_X.X.X.XXX.swz (där X:n ersätts av versionsnumret) intill din SWF-fil. Om du vill kan du överföra den här filen till webbservern tillsammans med SWF-filen. Det kan vara praktiskt om Adobes servrar av någon anledning inte skulle vara tillgängliga.

Du kan också förhindra att Flash Player gör en separat hämtning av TLF-resurserna genom att kompilera resurserna i SWF-filen. Du gör detta i ActionScript-inställningarna för FLA-filen. Tänk dock på att dessa resurser gör att storleken på den publicerade SWF-filen ökar avsevärt och att de endast bör inkluderas när överföringshastigheten inte är något problem. Den här funktion kan även vara användbar när det inte finns några tillgängliga Adobe-servrar, till exempel när SWF-filer distribueras i ett stängt eller privat nätverk som begränsar tillgången till utanförstående webbadresser.

Så här kompilerar du TLF ActionScript-resurser i publicerade SWF-filer:

  1. Välj Arkiv > Publiceringsinställningar.

  2. Klicka på fliken Animate.

  3. Klicka på knappen Inställningar intill skriptmenyn.

  4. Klicka på fliken Bibliotekssökväg.

  5. Markera Sammanfogad i kod på menyn Standardlänkning.

Här följer några saker du bör tänka på när du hanterar TLF-bibliotek för olika distributionssituationer:

  • Webbaserad SWF-fil: Använd standardbeteendet som tillåter att Flash Player hämtar RSL-filen vid behov.

  • AIR-baserad SWF-fil: Kompilera RSL-filen i SWF-filen. På så sätt påverkas inte textfunktionerna i AIR-programmet vid offlineanvändning.

  • iPhone-baserad SWF-fil: Du bör inte använda TLF på iPhone av prestandaskäl. Om du gör det kompilerar du TLF-koden i SWF-filen, eftersom iPhone inte kan läsa in RSL-filer.

Om TLF ActionScript-resurserna inte är inbäddade eller tillgängliga på den lokala uppspelningsdatorn kan det uppstå en viss fördröjning i SWF-uppspelningen medan resurserna hämtas. Du kan välja vilken typ av förinläsar-SWF som ska visas i Flash Player under tiden som resurserna hämtas. Du väljer förinläsare genom att ange Förinläsarmetod i Inställningar för ActionScript 3.0.

Så här anger du förinläsarmetod:

  1. Välj Arkiv > Publiceringsinställningar.

  2. Klicka på knappen Inställningar för ActionScript 3.0 på fliken Animate.

  3. Välj önskad metod på menyn Förinläsarmetod i dialogrutan Avancerade inställningar för ActionScript 3.0. Du kan välja bland följande metoder:

    • Förinläsar-SWF: Detta är standardmetoden. En liten SWF-förinläsningsfil bäddas in i den publicerade SWF-filen. Den här förinläsaren visar en förloppsindikator under tiden som resurserna läses in.

    • Anpassad förinläsarloop: Använd den här inställningen om du vill använda en egen förinläsar-SWF.

    Inställningen för förinläsarmetod är bara tillgänglig om Standardlänkning har angetts som RSL (Runtime Shared Library).

Självstudiekurser och videofilmer

Minska SWF-filstorleken med TLF-text (endast CS5.5 )

Vanligtvis krävs för TLF-text att ett specifikt ActionScript-bibliotek kompileras in i SWF-filen. Detta bibliotek gör att filen blir ca 20 K större.

Om du måste hålla filstorleken så liten som möjlig, kan du förhindra att ActionScript-biblioteket inkluderas genom att begränsa användning av TLF-text enligt följande:

  • Använd endast texttyperna Valbar och Skivskyddad TLF.

  • Ge inte några TLF-textinstanser ett instansnamn på egenskapspanelen. Detta medför att texten inte kan manipuleras med ActionScript.

Även med dessa begränsningar kan du med fördel använda dig av de textlayoutmöjligheter som TLF-text medger.

Arbeta med teckenformat

Teckenformat är attribut som gäller för ett tecken eller en uppsättning med tecken och inte för hela stycken eller textbehållare. Om du vill ställa in ett teckenformat ska du använda avsnitten Tecken och Avancerat tecken i textegenskapsinspektören.

I avsnittet Tecken i egenskapsinspektören finns följande textegenskaper:

Familj

Namnet på teckensnittet. (Tänk på att TLF-text endast har stöd för OpenType- och TrueType-teckensnitt.)

Stil

Vanlig, fet eller kursiv. Faux kursiv och faux fet stil är inte tillgängliga för TLF-textobjekt. Vissa teckensnitt kan även innehålla fler stilar, t.ex. Black och BoldItalic.

Storlek

Teckenstorleken i pixlar.

Radavstånd

Det lodräta utrymmet mellan textraderna. Radavståndet uttrycks som standard som ett procenttal, men kan även anges i punkter.

Färg

Textfärgen.

Spärra/knip

Utrymmet mellan de markerade tecknen.

Högdager

Den markerade färgen.

Kerning

Kerning: Ökar eller minskar utrymmet mellan angivna teckenpar. I TLF-text ökas och minskas utrymmet automatiskt enligt den inbyggda kerninginformationen som finns i de flesta teckensnitt.

När alternativet för asiatisk text är inaktiverat kommer kryssrutan Automatisk kerning att visas. När Automatisk kerning är aktiverat kommer kerninginformationen i teckensnittet att användas. När Automatisk kerning är inaktiverat kommer kerninginformationen att ignoreras och ingen kerning kommer att användas.

Om alternativet för asiatisk text är aktiverat kan Kerning anta dessa värden:

  • Auto: Använder den kerninginformation som redan finns i teckensnittet för latinska tecken. Om det är asiatiska tecken kommer kerning endast att användas för de tecken som har kerninginformationen inbyggd. Asiatiska tecken som saknar kerninginformation är Kanji, Hiragana och Katakana.

  • På: Kerning är alltid aktiverad.

  • Av: Kerning är alltid inaktiverad.

Kantutjämning

Det finns tre kanutjämningslägen att välja mellan:

  • Använd enhetsteckensnitt: Anger att i SWF-filen ska de teckensnitt som finns installerade på den lokala datorn för att visa teckensnitten användas. Enhetsteckensnitt är vanligtvis läsbara vid de flesta teckensnittsstorlekar. Detta alternativ gör inte att SWF-filen blir större. Du måste emellertid förlita dig på de teckensnitt som finns installerade på användarens dator för att visa teckensnitten. När du använder enhetsteckensnitt bör du bara använda de vanligaste teckensnittsfamiljerna.

  • Läsbarhet: Gör det lättare att läsa teckensnitt, speciellt vid små storlekar. Om du vill använda detta alternativ för en viss text ska du bädda in teckensnittet som används i textobjektet. Anvisningar finns i Bädda in teckensnitt för enhetlig text. (Använd inte det här alternativet om du vill animera text. Du ska då i stället använda animeringsläget.)

  • Animering: Skapar en jämnare animering genom att ignorera information om justering och kerning. Om du vill använda detta alternativ för ett visst textblock ska du bädda in teckensnittet som används i textobjektet. Anvisningar finns i Bädda in teckensnitt för enhetlig text. För läsbarhet bör du använda 10 punkter eller större när du anger det här alternativet.

Rotation

Detta använder du för att rotera enskilda tecken. Om du väljer att rotera teckensnitt som inte innehåller lodrät layoutinformation kan du få oönskade resultat.

Rotation kan anta följande värden:

  • 0° – Inga tecken kommer att roteras.

  • 270° – Används främst för romersk text med lodrät orientering. Om alternativet används för andra typer av texter, till exempel vietnamesiska eller thailändska, kan detta alternativ ge oönskade resultat.

  • Auto – Används endast för att rotera breda tecken och tecken med full bredd 90 grader moturs enligt tecknets Unicode-egenskaper. Detta värde används vanligtvis tillsammans med asiatisk text för att endast rotera de tecken som behöver roteras. Denna rotation tillämpas bara på lodrät text för att återställa breda tecken och tecken med full bredd till en lodrät orientering utan att andra tecken påverkas.

Understruken

En vågrät linje placeras under tecknen.

Genomstruken

En vågrät linje dras mitt igenom tecknen.

Upphöjd

Tecknen flyttas något uppåt över tecknets normala baslinje och teckenstorleken minskas. Upphöjd kan även användas via menyn Baslinjeförskjutning i delen Avancerat tecken i egenskapsinspektören för TLF-text.

Nedsänkt

Tecknen flyttas något nedåt under tecknets normala baslinje och teckenstorleken minskas. Nedsänkt kan även användas via menyn Baslinjeförskjutning i delen Avancerat tecken i egenskapsinspektören för TLF-text.

Avsnittet Avancerat tecken innehåller följande egenskaper:

Länk

Använd detta fält för att skapa en texthyperlänk. Ange URL-adressen som ska läsas in när någon klickar på tecknen i den publicerade SWF-filen under körning.

Mål

Används tillsammans med länkegenskaperna för att ange vilket fönster som URL-adressen läsas in i. Mål kan anta följande värden:

  • _self – anger den aktuella bildrutan i det aktuella fönstret.

  • _blank – anger ett nytt fönster.

  • _parent – anger den aktuella bildrutan överordnade ruta.

  • _top – anger bildrutan på den översta nivån i det aktuella fönstret.

  • Anpassad – Du kan ange valfritt strängvärde i fältet Mål. Det kan du till exempel göra när du känner till det anpassade namnet på ett webbläsarfönster eller en ram, som redan kommer att vara öppen när din SWF-fil spelas upp.

Skiftläge

Används för att ange hur versaler och gemener ska användas. Skiftläge kan anta följande värden:

  • Standard: Varje teckens typografiska standardskiftläge används.

  • Versaler: Anger att alla tecken ska skrivas med versala glyfer.

  • Gemener: Anger att alla tecken ska skrivas med gemena glyfer.

  • Versaler till kapitäler: Anger att små versalglyfer ska användas för alla versaler. Det här alternativet kräver att det valda teckensnittet innehåller kapitälglyfer. I Adobe Pro-teckensnitt är dessa glyfer vanligtvis definierade.

  • Gemener till kapitäler: Anger att små versalglyfer ska användas för alla gemener. Det här alternativet kräver att det valda teckensnittet innehåller kapitälglyfer. I Adobe Pro-teckensnitt är dessa glyfer vanligtvis definierade.

I hebreiska och persisk-arabiska skriftspråk, som arabiska, görs ingen skillnad på versaler och gemener och dessa språk påverkas därför inte av den här inställningen.

Skiftläge för siffror

Här anger du vilket numerisk format som ska användas när du arbetar med OpenType-teckensnitt, som erbjuder både versala och gemena siffror. Skiftläge för siffror kan anta följande värden:

  • Standard: Anger standard för sifferskiftläget. Resultatet är teckensnittsberoende. För tecknen används inställningarna angivna i teckensnittsdesignern utan att några funktioner tillämpas.

  • Versala: Versala (eller "justerade") siffror är versalhöga och är vanligtvis teckensnitt med fast teckenbredd så att de skrivs ut lodrätt i diagram.

  • Gemena: Gemena siffror har vad som anses vara en traditionellt, klassiskt utseende. De är bara tillgängliga för vissa typsnitt, ibland som vanliga siffror i ett teckensnitt, men oftare i extra teckensnitt eller i teckensnitt för experter. Siffrorna upptar ett proportionerligt utrymme och eliminerar det vita utrymmet som uppträder i teckensnitt med fast teckenbredd, speciellt runt siffror. Gemena siffror används vanligtvis i text. Till skillnad från versala siffror smälter de in i textmassan utan att störa den visuella linjen. De fungerar även bra i rubriker eftersom de inte är lika påträngande som versala siffror. Många typografer föredrar dem förutom i diagram och tabeller.

Sifferbredd

Här anger du om du vill använda proportionella eller fasta siffror när du arbetar med OpenType-teckensnitt, som erbjuder både versala och gemena siffror. Sifferbredd kan anta följande värden:

  • Standard: Anger standardsifferbredden. Resultatet är teckensnittsberoende. För tecknen används inställningarna angivna i teckensnittdesignern utan att några funktioner tillämpas.

  • Proportionell: Anger proportionella siffror. Visade typsnitt innehåller vanligtvis proportionella siffror. Den totala teckenbredden för dessa siffror baseras på bredden av själva siffran plus ett litet tomt utrymme runt den. 8 är till exempel bredare än 1. Proportionella siffror kan antingen vara versala eller gemena. Proportionella siffror kan inte justeras lodrätt och lämpar sig inte för tabeller, diagram eller andra lodräta kolumner.

  • Fast: Används för fasta siffror. Fasta siffror är siffertecken som var och en har samma totala teckenbredd. Teckenbredden är bredden på själva siffran plus det tomma utrymmet på båda sidorna. Fast mellanrum (även kallat fast teckenindelning) gör att siffror kan justeras lodrätt i tabeller, finansiella rapporter och andra sifferkolumner. Fasta siffror är vanligtvis versala, vilket betyder att de sitter på baslinjen och att de har samma höjd som versala bokstäver.

Dominerande baslinje

Tillgänglig endast när de asiatiska alternativen är aktiverade på panelens alternativmeny i egenskapsinspektören för text. Anger den dominerade (eller primära) baslinjen för den text du markerat (till skillnad mot radavståndsbasen som används för att bestämma baslinjejusteringen för ett helt stycke). Dominerande baslinje kan anta följande värden:

  • Auto: Lösning baseras på valt språkområde. Det här är standardinställningen.

  • Latinsk: För text är det teckensnittet och punktstorleken som bestämmer detta värde. För grafikelement är det den undre delen av bilden som används.

  • Stigande: Anger en stigande baslinje. För text är det teckensnittet och punktstorleken som bestämmer detta värde. För grafikelement är det den översta delen av bilden som används.

  • Fallande: Anger en fallande baslinje. För text är det teckensnittet och punktstorleken som bestämmer detta värde. För grafikelement är det den undre delen av bilden som används.

  • Ideografisk övre: Justerar de små tecknen på raden mot den angivna placeringen för det stora tecknets fyrkant.

  • Ideografisk central: Justerar de små tecknen på raden mot den angivna placeringen för det stora tecknets fyrkant.

  • Ideografisk nedre: Justerar de små tecknen på raden mot den angivna placeringen för det stora tecknets fyrkant.

Baslinje för justering

Tillgänglig endast när de asiatiska alternativen är aktiverade på panelens alternativmeny i egenskapsinspektören för text. Här anger du en annan baslinje för text eller en bild inom ett stycke. Om du till exempel infogar en ikon i en textrad kan du väja en justering utifrån bildens över- eller underkant i förhållande till textens baslinje.

  • Använd dominerande: Anger att i Baslinje för justering används inställningen för Dominerande baslinje.

  • Latinsk: För text är det teckensnittet och punktstorleken som bestämmer detta värde. För grafikelement är det den undre delen av bilden som används.

  • Stigande: Anger en stigande baslinje. För text är det teckensnittet och punktstorleken som bestämmer detta värde. För grafikelement är det den översta delen av bilden som används.

  • Fallande: Anger en fallande baslinje. För text är det teckensnittet och punktstorleken som bestämmer detta värde. För grafikelement är det den undre delen av bilden som används.

  • Ideografisk övre: Justerar de små tecknen på raden mot den angivna placeringen för det stora tecknets fyrkant.

  • Ideografisk central: Justerar de små tecknen på raden mot den angivna placeringen för det stora tecknets fyrkant.

  • Ideografisk nedre: Justerar de små tecknen på raden mot den angivna placeringen för det stora tecknets fyrkant. Det här är standardinställningen.

Ligaturer

Ligaturer är typografiska ersättningstecken för vissa bokstavspar, till exempel "fi" och "fl" som finns i vissa teckensnitt. Ligaturer används vanligtvis för att ersätta efterföljande tecken som delar gemensamma komponenter. De ingår i en mer allmän klass med glyfer, som kallas sammanhangsberoende former. Med sammanhangsberoende former är en bokstavs särskilda form beroende av sammanhanget, t.ex. omgivande bokstäver eller avståndet till radens slut. Tänk på att inställningen för Ligaturer inte påverkar språk där ligaturer eller kopplingar mellan bokstäver är standard och inte teckensnittsberoende. Bland de här språken finns bland annat persisk-arabiska språk och Devanagari.

Ligaturegenskaperna kan anta följande värden:

  • Minimum: Minimala ligaturer.

  • Vanliga: Vanliga ligaturer eller "standardligaturer". Det här är standardinställningen.

  • Ovanliga: Ovanliga ligaturer eller "mjuka ligaturer".

  • Exotiska: Exotiska ligaturer eller "historiska ligaturer". Finns endast i ett fåtal teckensnittsfamiljer.

nf_ligatures_1
A. Inga ligaturer används B. Minimala ligaturer C. Vanliga ligaturer D. Ovanliga ligaturer E. Exotiska ligaturer

nf_ligatures_2a
Ett skrivstilsbaserat teckensnitt med minimala ligaturer (överst) och vanliga ligaturer (underst).

Brytning

Används för att förhindra att markerade ord bryts i slutet av raden, till exempel egennamn eller ord som kan feltolkas om de avstavas. Brytningsinställningar används även för att hålla samman flera tecken eller grupper av ord såsom flera initialer eller för- och efternamn. Brytning kan anta följande värden:

  • Auto: Radbrytningsmöjligheterna baseras på Unicode-teckenegenskaperna i teckensnittet. Det här är standardinställningen.

  • Alla: Alla tecken i markeringen hanteras som obligatoriska radbrytningsmöjligheter.

  • Valfri: Valfritt tecken i markeringen hanteras som en radbrytningsmöjlighet.

  • Utan brytning: Inga tecken i markeringen hanteras som en radbrytningsmöjlighet.

Baslinjeförskjutning

Detta används för att kontrollera baslinjeförskjutningen i procent eller antal pixlar. Med positiva värden flyttas tecknets baslinje nedåt, med negativa värden flyttas den uppåt. Attributen Upphöjd eller Nedsänkt kan också väljas på den här menyn. Standardvärdet är 0. Intervallet är +/- 720 punkter eller procent.

Språk

Eftersom det är en teckenegenskap kommer det valda språkområdet att påverka utseendet på glyfer via OpenType-funktionerna i ett teckensnitt. Språk som turkiska har till exempel inte ligaturer som fi och ff. Ett annat exempel är det versala i:et i turkiskan, som är ett versalt i med en prick och inte ett ”I”.

 En särskild språkområdesegenskap på flödesnivå finns i avsnittet Behållare och flöde i egenskapsinspektören för TLF-text. Alla tecken ärver språkområdesegenskapen för behållaren och flödet, om inte inställningen på teckennivå är annorlunda.

Arbeta med styckeformat

Om du vill ställa in styckeformat ska du använda avsnitten Stycke och Avancerat stycke i textegenskapsinspektören.

I avsnittet Stycke finns följande textegenskaper:

Justera

Denna egenskap kan användas för vågrät eller lodrät text. Justera mot början justerar texten längs behållarens startkant (vänster sida för text som löper från vänster till höger). Justera mot slutet justerar texten längs behållarens slutkant (höger sida för text som löper från vänster till höger).

 När styckeriktningen för den aktuella markeringen är höger till vänster, ändras utseendet på justeringsikonen så att rätt riktning visas.

Marginaler: Start och slut

Dessa inställningar anger bredden på den vänstra och den högra marginalen i antal pixlar. Standardvärdet är 0.

Indrag

Anger i antal pixlar hur mycket det första ordet i det markerade stycket är indraget.

Mellanrum: Före och efter

Anger pixelvärden för avståndet före och efter ett stycke.

Obs! Till skillnad från i traditionella sidlayoutprogram kommer det lodräta avståndet mellan stycken att komprimeras när värdena överlappar varandra. Anta till exempel att du har två stycken, Para1 följt av Para2. Para1 följs av ett mellanrum på 12 pixlar (Avstånd efter), och Para2 föregås av ett mellanrum på 24 pixlar (Avstånd före). Med TLF skapas då 24 punkter mellan styckena, inte 36. Om ett stycke börjar överst i en kolumn så läggs inte extra mellanrum till före stycket. I detta fall kan du använda alternativen för den första baslinjens förskjutning för stycket.

Justera text

Justera text: Anger hur justeringar tillämpas på text. Justera text kan anta följande värden:

  • Teckenavstånd: Fördelar justeringen mellan bokstäver.

  • Ordmellanrum: Fördelar justeringen mellan ord. Det här är standardinställningen.

Riktning

Anger styckets riktning. Inställningen Riktning är endast tillgänglig om höger-till-vänster-alternativen är aktiverade i Inställningar. Den här inställningen gäller bara det markerade stycket i textbehållaren. Du kan ange en separat riktningsegenskap för behållaren i avsnittet Behållare och flöde i egenskapsinspektören för TLF-text. Riktning kan anta följande värden:

  • Vänster till höger: Texten går från vänster till höger. Detta används för de flesta språk. Det här är standardinställningen.

  • Höger till vänster: Texten går från höger till vänster. Detta används för språk i Mellanöstern såsom arabiska och hebreiska samt för språk som bygger på arabiska skrivtecken såsom farsi och urdu.

Alternativen för avancerat stycke är bara tillgängliga när de asiatiska alternativen är aktiverade i Inställningar eller via menyn Alternativ i egenskapsinspektören för TLF-text.

I avsnittet Avancerat stycke finns följande egenskaper:

Mojikumi

Den här egenskapen, som ibland kallas justeringsregel, avgör hur styckejustering används. Justeringarna som tillämpas utifrån den här inställningen påverkar mellanrummet för interpunktion och radavståndet. I den latinska versionen upptar kommatecknet och japanska punkter hela teckenbredden, men endast halva i den östasiatiska. Dessutom blir avståndet mellan efterföljande interpunktionstecken tätare i enlighet med östasiatiska typografiska konventioner. Ytterligare något som är värt att uppmärksamma i exemplet här nedan är radavståndet som tillämpas på den andra raden i stycket. I den östasiatiska versionen är de två sista raderna förskjutna åt vänster. I den latinska versionen är den andra och alla efterföljande rader förskjutna åt vänster.

Mojikumi kan anta följande värden:

  • Auto: Justeringar tillämpas utifrån det valda språkområdet i tecken- och flödesavsnittet i textegenskapsinspektören. Det här är standardinställningen.

  • Mellanslag: Använd latinska justeringsregler.

  • Östasiatiska: Använd östasiatiska justeringsregler.

nf_mojikumi
Stycken med latinska (vänster) och östasiatiska (höger) justeringsregler.

Kinsoku Shori-text

Kallas ibland justeringsstil. Den här egenskapen används för att ange alternativ för att hantera japanska kinsoku-tecken, som varken kan förekomma i början eller slutet av en rad. Kinsoku Shori-text kan anta följande värden:

  • Auto: Inställningen tillämpas utifrån det valda språkområdet i behållar- och flödesavsnittet i textegenskapsinspektören. Det här är standardinställningen.

  • Prioritera minsta justering: Justeringar baseras på att raden antingen utökas eller komprimeras, vad som sker beror på vilket resultat som ligger närmast den önskade bredden.

  • Skjut in kinsoku: Justerar texten genom att komprimera kinsoku i slutet av raden. Kinsoku utökas om ingen kinsoku sker eller om utrymmet i slutet av den aktuella raden är otillräckligt.

  • Skjut bara utåt: Justeringen baseras på att raden utökas.

Radavståndsmodell

Radavståndsmodell är ett styckeformat bestående av tillåtna kombinationer av radavståndsbaser och radavståndsriktningar.

 Med Radavståndsbas bestäms baslinjen för två efterföljande rader som är avsedda att finnas på det avstånd som är angivet med höjden mellan traderna. Om det till exempel finns två på varandra följande rader i ett stycke med latinsk radavståndsbas är radhöjden avståndet mellan deras latinska baslinjer.

 Radavståndsriktning anger riktningen i vilken radhöjden mäts. Om radavståndsriktningen är Upp är radhöjden avståndet mellan en rads baslinje och föregående rads baslinje. Om radavståndsriktningen är Ned är radhöjden avståndet mellan en rads baslinje och nästa rads baslinje.

 Radavståndsmodell kan anta följande värden:

  • Latinsk; Upp: Radavståndsbasen är Latinsk och radavståndsriktningen är Upp. I detta fall är radhöjden avståndet mellan en rads latinska baslinje och den föregående radens latinska baslinje.

  • Ideografisk övre; Upp: Radavståndsbasen är Ideografisk övre och radavståndsriktningen är Upp. I detta fall är radhöjden avståndet mellan en rads ideografiska övre baslinje och den föregående radens ideografiska övre baslinje.

  • Ideografisk central; Upp: Radavståndsbasen är Ideografisk central och radavståndsriktningen är Upp. I detta fall är radhöjden avståndet mellan en rads ideografiska centrala baslinje och den föregående radens ideografiska centrala baslinje.

  • Ideografisk övre; Ned: Radavståndsbasen är Ideografisk övre och radavståndsriktningen är Ned. I detta fall är radhöjden avståndet mellan en rads ideografiska övre baslinje och nästa rads ideografiska övre baslinje.

  • Ideografisk central; Ned: Radavståndsbasen är Ideografisk central och radavståndsriktningen är Ned. I detta fall är radhöjden avståndet mellan en rads ideografiska centrala baslinje och nästa rads ideografiska centrala baslinje.

  • Auto: Radavståndsmodellen tillämpas utifrån det valda språkområdet i behållar- och flödesavsnittet i textegenskapsinspektören. (Ideografisk övre; Ned för japanska, kinesiska och latinska; Upp för alla andra. Det här är standardvärdet.

Behållare- och flödesegenskaper

Arbeta med egenskaper för behållare och flöde

Avsnittet Behållare och flöde i egenskapsinspektören för TLF-text styr alternativ som påverkar hela textbehållaren. Bland dessa egenskaper finns:

Beteende

Det här alternativet styr hur behållaren utökas efterhand som textmängden ökar. Beteendet har följande alternativ:

  • Enkelrad

  • Flera rader: Det här alternativet är bara tillgängligt när den markerade texten är figurtext. Det är inte tillgängligt om den markerade texten är punkttext.

  • Flera rader, inga radbrytningar

  • Lösenord: Innebär att tecken visas som punkter i stället för bokstäver för att skydda lösenordet. Det här alternativet är bara tillgängligt på menyn när texttypen är Redigerbar (för punkttext eller figurtext). Det är inte tillgängligt för texttyperna Skrivskyddad och Markeringsbar.

Max. tecken

Det högsta antal tecken som tillåts i textbehållaren. Endast aktiverat för textbehållare vars typ är Redigerbar. Högsta tillåtna värde är 65 535.

Justering

Anger justering för text i behållaren. Inställningarna inkluderar:

  • Överkant: Justerar texten lodrätt nedåt från behållarens överkant.

  • Centrera: Centrerar textraderna i behållaren.

  • Underkant: Justerar textraderna lodrätt uppåt från behållarens underkant.

  • Marginaljustera: Fördelar textraderna jämnt och lodrätt mellan behållarens över- och underkant.

Obs!

Justeringsalternativen ändras om textens riktning anges som lodrät.

Antal kolumner

Anger antalet kolumner med text i behållaren. Den här egenskapen är bara aktiverad för behållaren med figurtext. Standardvärdet är 1. Största tillåtna värde är 50.

Kolumnmarginaler

Anger mellanrummet (kolumnmarginaler) mellan varje kolumn i den markerade behållaren. Standardvärdet är 20. Största tillåtna värde är 1 000. Måttenheten anges i enlighet med Enhet för linjal i Dokumentinställningar.

Utfyllnad

Anger bredden på marginalerna mellan texten och den markerade behållaren. Du kan ange utfyllnad för alla fyra marginaler.

Kantfärg

Färgen på linjen runt behållaren. Normalt visas ingen kant.

Kantbredd

Bredden på linjen runt behållaren. Endast aktiverat när en kantfärg har valts. Största tillåtna värde är 200.

Bakgrundsfärg

Färgen på bakgrunden bakom texten. Normalt används ingen färg.

Förskjutning för rad 1

Anger justeringen för den första textraden mot behållarens överkant. Du kan till exempel låta texten nå ett angivet avstånd från behållarens överkant. Den första radens förskjutning kallas ofta förskjutning för första baslinjen när det handlar om latinska tecken. I det här fallet är baslinjen en tänkt linje på vilken merparten av alla tecken i ett teckensnitt vilar. När du arbetar med TLF kan baslinjen avse vilken som helst av följande, beroende på vilket språk som används: Latinsk, Uppstapel, Nedstapel, Ideografisk övre, Ideografisk central och Ideografisk nedre.

Förskjutning för rad 1 kan ha följande värden:

  • pt: Ange avståndet i punkter mellan baslinjen för den första textraden och ramens överkant. Den här inställningen aktiverar ett fält för angivelse av punktavstånd.

  • Auto: Justerar radens överkant, baserat på det högsta tecknet, mot behållarens överkant.

  • Uppstapel: Avståndet mellan textbehållarens översta indrag och baslinjen för den första textraden är höjden på det högsta tecknet i teckensnittet (vanligen bokstaven ”d” i latinska teckensnitt).

  • Radhöjd: Avståndet mellan textbehållarens översta indrag och baslinjen för den första textraden är radens radhöjd (radavstånd).

Riktning

Används för att ange textriktningen vänster till höger eller höger till vänster för den valda behållaren. Vänster till höger används i de flesta språk. Höger till vänster används för språk i Mellanöstern, såsom arabiska och hebreiska, samt för språk som bygger på arabiska skrivtecken såsom farsi och urdu.

 När det används på styckenivå styr det riktningen på text som löper från höger till vänster eller från vänster till höger samt de indrag och den interpunktion som används i stycket. När det används på behållarnivå styr det riktningen på kolumner. Stycken i behållaren ärver riktningsattributet från behållaren.

Språk

Anger egenskapen för språk på flödesnivå. Läs mer i Arbeta med teckenformat.

Flödande text över flera behållare

Det är endast i TLF-text (Text Layout Framework) som det går att koppla, eller länka, mellan textbehållare. Detta gäller inte för klassiska textblock. Textbehållare kan kopplas från bildruta till bildruta och inuti symboler så länge som de kopplade behållarna ligger inom samma tidslinje.

Så här länkar du två eller flera textbehållare:

  1. Använd markeringsverktyget eller textverktyget för att markera en textbehållare.

  2. Klicka på inporten eller utporten på den markerade textbehållaren. (Positionerna för in- och utporten i textbehållaren baseras på behållarens flödesriktning och dess vågräta eller lodräta inställning. Om textflödet till exempel är från vänster till höger och vågrätt finns inporten uppe till vänster och utporten nere till höger. Om textflödet är från höger till vänster finns inporten uppe till höger och utporten nere till vänster.)

    Pekaren ändras till ikonen för inläst text.

  3. Gör sedan något av följande:

    • Placera pekaren över behållaren med måltexten om du vill länka till en befintlig textbehållare. Klicka på textbehållaren för att länka de båda behållarna.

    • Klicka på eller dra på en tom del av scenen om du vill länka till en ny textbehållare. När du klickar skapas ett objekt med samma storlek och form som originalet. Om du drar kan du skapa en rektangulär textbehållare i valfri storlek. Du kan också lägga till en ny behållare mellan två länkade behållare.

    Behållarna är nu länkade och texten kan flöda mellan dem.

Om du vill ta bort länken mellan två textbehållare gör du något av följande:

  • Placera behållaren i redigeringsläge och dubbelklicka på den in- eller utport som du vill bryta länken för. Texten flödar om i den första av de båda behållarna.

  • Ta bort en av de länkade textbehållarna.

Obs!

Sedan du skapat en länkning kommer den andra behållaren att anpassa flödesriktning och språkområde enligt den första behållaren. När länken bryts behålls dessa inställningar i den andra behållaren i stället för att återgå till inställningarna som gällde före länkningen.

Göra text rullningsbar

Du kan göra en TLF-textbehållare rullningsbar genom att lägga till en UIScrollBar-komponent i textbehållaren. Textbehållaren måste ha följande inställningar:

  • Texttypen måste vara Redigerbar eller Valbar.

  • Beteendet för behållare och flöde måste vara Flera rader eller Flera rader, inga radbrytningar.

Så här gör du en TLF-textbehållare rullningsbar:

  • Dra en instans av UIScrollBar-komponenten från panelen Komponenter till textbehållaren, närmast till sidan av behållaren där du vill bifoga den.

    UIScrollBar-komponenten fäster mot textbehållarens sida.

Så här gör du en textbehållare rullningsbar i sidled:

  1. Markera UIScrollBar-komponentinstansen på scenen.

  2. Ange riktningen för UIScrollBar-komponenten som Vågrät i delen Komponentparametrar i egenskapsinspektören.

  3. Dra UIScrollBar-komponentinstansen längst upp eller ned i textbehållaren.

    UIScrollBar-komponenten fäster mot textbehållarens över- eller underkant.

Använda tabblinjaler (endast CS5.5)

Du använder tabblinjalen för att lägga till tabbstoppar i TLF-textbehållare. Tabblinjalen visas när en TLF-textbehållare är i redigeringsläge. På tabblinjalen visas de tabbstoppar som är definierade för det markerade stycket. Dessutom visas markeringar för styckemarginaler och första radens indrag.

Dölj eller visa tabblinjalen

Välj Text > TLF-tabblinjal.

Ange tabbtyp

Dubbelklicka på en markering eller Skift-klicka på flera markeringar och välj en typ på menyn.

Start-, mittpunkts- eller sluttabb

Justerar början, slutet eller mittpunkten på texten till tabbstoppet.

Decimaltabb

Justerar ett tecken i texten till tabbstoppet. Detta är vanligtvis ett decimalkomma, vilket visas som standard på menyn. Om du vill justera stoppet mot ett bindestreck eller ett annat tecken anger du det på menyn.

Lägg till tabb

Klicka på tabblinjalen. En tabbmarkering visas vid den platsen på tabblinjalen.

Flytta tabb

Dra tabbmarkeringen till en ny plats. (Om du vill flytta den exakt, dubbelklickar du på tabbmarkeringen och anger en pixelposition för markeringen.)

Ta bort tabb

Dra markeringen nedåt bort från tabblinjalen tills den försvinner. (Om texten har en lodrät justering ska du dra markeringen åt vänster, mot texten, tills den försvinner.)

Ändra måttenhet

Välj Ändra > Dokument. Välj därefter en enhet på menyn Linjalenheter i dialogrutan.

Asiatisk text och höger-till-vänster-text

Skapa asiatisk text

Om du vill arbeta med egenskaper som gäller för asiatisk text ska du aktivera alternativen för asiatisk text genom att göra något av följande:

  • Välj Visa asiatiska alternativ på panelens alternativmeny i egenskapsinspektören när TLF-texten är markerad på scenen.

  • Välj Visa asiatiska textalternativ i avsnittet Text i Inställningar (Redigera > Inställningar).

De asiatiska textegenskaperna omfattar:

  • Tate Chu Yoko: Tate-chu-yoko används tillsammans med asiatisk text när latinska tecken måste roteras till en vågrät orientering för att visas korrekt i en lodrät layout.

nf_tatechuyoko
Latinska tecken i lodrät text utan Tate Chu Yoko-rotation (vänster) och med Tate Chu Yoko (höger)

  • Dominerande baslinje

  • Baslinje för justering

  • Mojikumi

  • Kinsoku Shori-text

  • Radavståndsmodell

Denna produkt är licensierad enligt en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 3.0 Unported-licens  Twitter™- och Facebook-inlägg omfattas inte av villkoren i Creative Commons-licensen.

Juridiska meddelanden   |   Onlinesekretesspolicy